Lyssna. Hör ni hur det knarrar under skorna, säger Camilla Lind, lärare inom småbarnspedagogik.
Barnen, Hjortron och Hallon, alla mellan fyra och fem år gamla börjar gå långsammare. De tittar mot marken där snö pressas samman under skosulorna och lyssnar intensivt.
Det är början av april och marken är täckt av ett, för den här vintern, ovanligt tjockt snötäcke. Bara några dagar innan har barnen letat efter vårtecken men nu är det vinter igen, för en dag.
Camilla Lind, lärare inom småbarnspedagogik, säger att skogen stimulerar fantasin och samhörigheten. – I naturen suddas också vanliga lekgrupperingar ut.
Målet för utflykten är en koja i Pyynikki. På vägen granskar barnen en fågelholk, spår i snön och lyssnar till ljud.
Väl framme inleder Lind med en sagostund om skogstrollen Rolle och Krolle som plötsligt hittar en soppåse i sin skog. Sedan går hon tillsammans med barnen igenom hur sopor sorteras och återvinns.
Snart är det dags för fri lek. En del barn bygger vidare på kojan. Andra samlas kring en omkullfallen torrfura som blivit en båt. Linds kollega Ia Roerh-Airikainen, till vardags lärare inom småbarnspedagogik, har förvandlats till en haj.
– Jag blir ofta imponerad av barnens kreativitet och fantasi. I skogen har vi inga leksaker eller klätterställningar men de håller sig sysselsatta – leker, lär och skapar.
Lind säger att mycket av det lärarna planerar att ha med i verksamheten kommer med obemärkt i barnens fria lek i skogen.
– Skogen stimulerar fantasin och samhörigheten. Barn som vanligen inte leker med varandra inomhus gör det när vi kommer ut.
I skogen hinner barnen lyssna på naturens ljud och fundera på vem som kan bo i holken. Barnen har koll på hur bioavfall, glas och metall ska sorteras.
Svenska barndaghemmet i Tammerfors är ett privat daghem som upprätthålls av en garantiförening. Det är det enda svenska daghemmet i Tammerfors och ett viktigt fokusområde är att stödja det svenska språket. Även utomhuspedagogik är viktigt.
Föreståndaren Maria Välimäki säger att det dels beror på läget, Pyynikki ligger bakom hörnet, dels på att många i personalen gillar att jobba i naturen. Dessutom innehåller läroplanen för småbarnspedagogik viktiga riktlinjer för ekologisk hållbarhet och en hållbar livsstil.
– Vi är inte ”bara” ute i naturen, vi har pedagogisk verksamhet där. Barnen pysslar, mäter och gör uppgifter. Egentligen kan man göra allt där.
Satsningen på utomhuspedagogik märks bland annat i utbildningar – hela personalen, drygt 20 medarbetare, har medverkat i en kurs i utomhuspedagogik och erbjudits möjligheten att gå kurser i Skogsmulle och Skogsknytte.
Också i klädväg stödjer daghemmet de anställda. Personalen har fått regnjackor och dubbade vinterskor.
– Det handlar både om att trygga säkerheten och om att värna om att personalen har det bra och trivs. Vi har jätteduktig personal och funderar på vad vi kan erbjuda, säger Välimäki.
Hon poängterar att intresset måste finnas bland personalen. Som föreståndare kan hon stödja intresset och erbjuda lösningar och möjligheter.
Utevistelsen inleds med en samling. Dagens tema är återvinning och Camilla Lind (längst till höger) diskuterar skräp med barnen. Längst till vänster Ia Roehr- Airikainen.
Alla daghemmets 130 barn går ut i naturen minst en gång i veckan. Förskolebarnen är för sin del ute ännu mer, eftersom halva gruppen varannan vecka har en utevecka. Då är barnen ute minst fyra timmar per dag.
Arrangemanget beror dels på utrymmesbrist, hela gruppen på 23 barn ryms inte inne samtidigt, dels på att personalen vill jobba utomhus. En av dem är Lena Sjöholm-Saxén, lärare inom småbarnspedagogik, som jobbar i förskolan.
– Vi har i princip flyttat ut verksamheten och gör samma saker där som vi skulle göra inne. Vi sjunger, övar siffror, bokstäver och färger. Vi mäter och forskar, till exempel har vi granskat vilken typ av fjädrar som flyger längst.
Vi jobbar med det vi hittar i naturen och du lyckas alltid, oberoende av vad du gör.
Sjöholm-Saxén säger att det finns många fördelar med att vara ute.
– Där finns inga tak och inga väggar och man får röra på sig. Vi jobbar med det vi hittar i naturen. Du lyckas alltid, oberoende av vad du gör.
En gång i månaden är hela förskolegruppen tillsammans utomhus, från morgonen till eftermiddagen. Lunchen är en soppa som Maria Välimäki levererar.
– Vi har blivit ganska bra på att hitta möjligheter. Det finns inga hinder om man inte bygger dem själv, säger Lena Sjöholm- Saxén.
Naturkontakt ger friskare barn
Om barn, redan när de är riktigt små, får gräva i jorden, promenera i skogen och umgås med husdjur stärker de sitt immunförsvar och får nyttiga mikrober. Det gör att de inte drabbas av allergiska sjukdomar senare i livet lika ofta som barn som inte har naturkontakt.
Nu finns en verksamhetsmodell för hur daghemsbarn ska få mer naturkontakt och för hur daghem kan bli bättre på att återvinna och konsumera mindre.
Det handlar om en verksamhetsmodell som skapats inom ramen för pilotprojektet Naturkontakt för välmående. I praktiken handlar det till exempel om mer vegetarisk mat, fokus på måltidspedagogik, odling, återvinning och kompostering.
I pilotprojektet, som avslutades i fjol, medverkade 12 daghem från olika delar av Finland. Projektet drevs av Finlands miljöcentral, Institutet för hälsa och välfärd THL och av Naturresursinstitutet.
Verksamhetsmodellen presenteras i en broschyr som kan läsas på bland annat THL:s webbplats.