Den svenskspråkiga skolans och småbarnspedagogikens särdrag ska utredas. Fokus är på språk, utbildning och rekrytering. Rapporten ges till undervisningsministeriet i slutet av år 2020.
Christel Sandell som är speciallärare inom småbarnspedagogik och styrelsemedlem i Småbarnspedagogikens Lärarförbund SLF välkomnar utredningen.
– Vi har mycket god pedagogisk forskning på finska sidan, men inte på svenska sidan. Då tar vi modell från Sverige, vilket inte är så bra när lag och seder är annorlunda där.
Sandell önskar att utredningen först och främst tacklar den långvariga personalbristen i skolor och daghem.
Bristen beror delvis på att länge utbildades lärare på svenska endast vid Åbo Akademi i Vasa. För tre år sedan inleddes lärarutbildning också vid Helsingfors universitet, men studerandena här har inte hunnit ut i arbetslivet än.
I nyländska skolor råder lärarbrist, samtidigt som lärare tidvis kämpar om jobben i Österbotten. Men trots att lärarjobbet lockar, lider både skolor och daghem av hjärnflykt.
– Lönen måste höjas för att locka folk och hindra personal att byta bransch. Inom småbarnspedagogiken kunde vi några år ha lite större utbildningskvoter, säger Sandell.
På daghemmen i huvudstadsregionen beskrivs personalläget som katastrofalt. Det är brist på behöriga lärare, speciallärare och barnskötare. Och lagen kräver snabba ryck:
– Barngrupperna ska bli mindre i augusti nästa år. Det är bra, men var ska vi få tag på folk som tar hand om jobbet, frågar Sandell.
Ett recept för smidigare rekrytering är ett lärarregister. Behovet av ett register ska nu utredas. Den akuta personalbristen inom småbarnspedagogiken rår registret ändå inte bot på, men fungerar bra för kvalitetskontroll i rekryteringen, menar Sandell.
Utöver utbildning, rekrytering och forskning ska utredningen granska läromedel.
– Det här är glädjande för vi har brist på läroböcker och facklitteratur för finlandssvenska förhållanden. Det stärker tendensen att igen snegla mot Sverige, säger Sandell.